måste bara få skriva av mig, är inte så bra på det! de senaste månaderna har vart kaos, ja allt har kommit på samma gång, och det blev för mycket så det spårade. men nu har jag börjat landa från allt, vilket är sjuuukt skönt. kände att jag behövde det, jag har en bild av vad som hänt alltså. jag ser vad människor omkring vill på både gott & ont. 

jag börjar se hur saker faller på sin plats, och det är jag glad för även om det är jobbigt ibland. men sanningen svider, och jag tänker fan inte haka upp mig på det. jag går min väg , och nu är det färdigt. ska ju alltid va en hårding och säga att det löser sig och blunda för saker man inte alltid kan blunda för. klart det löser sig, men inte lika lätt som jag påstått.